Gå till innehåll

Styrelsen beslöt 2014 att göra en ny genomgång av den honung som finns på butikshyllorna i några större kedjor, ICA, KF, Hemköp, Citygross och Willys. Vissa butiker tillhör samma grossist men kan ändå ha olika produkter på hyllan. Inköpen görs från november till mars då det mesta av småodlarnas honung på hyllorna sålt slut. Vi bedömer att vi på så sätt får de större tapparnas honung. De som kan ha störst vinst av att fuska. Totalt inköptes 31 prov varav 15 med svenskt ursprung, 7 EU/ickeEU, 3 EU, 2 Mexico/Nicaragua och 1 från Kina. Proven analyserades med avseende på vad laboratoriet kallar kommersiell analys dvs att honungen uppfyller honungsdirektivet, analyserna utökades med att analysera bly-halt och i ett fall antibiotika. Av de 31 proven var endast 2 helt underkända medan 1 kunde klassas om till bakhonung. Ett av de underkända proven verkade ha varit utsatt för hög värme som resulterade i mycket hög halt av HMF och ett lågt enzymvärde. Det andra hade bara för låg enzymaktivitet. Det är anmärkningsvärt att 18 av 31 hade ett HMF-värde över 15 som är Tysklands och Finlands gränsvärde för godkänd honung. Detta tyder på en ovarsam hantering eller lagring av den färska honungen. Resultaten presenteras i tabellform i slutet rapporten.

10 sorter av flytande honung analyserades inte minst för att konstatera om den varit för mycket uppvärmd. Vissa sorter, akacia, är naturligt flytande som ett resultat av kvoten glukos/fruktos. 2 av proven blev underkända. Det ena hade både för högt HMF-värde och för låg enzymaktivitet, den andra endast för låg enzymaktivitet.

Man försöker också att få svensk honung flytande genom att selektera honung med rätt g/f kvot och lösa alla kristaller genom en försiktig uppvärmning. Detta kan förorsaka höga HMF-värden och sänkt enzymaktivitet.

Analys av bly grundade sig på vår teori att all blyförorening kom från gammal utrustning. Tyvärr har det inte visat sig stämma utan bly verkar kunna komma även från annat håll. Varifrån kräver ytterligare utredning. Av de 31 proven innehöll bara 2 påvisbara halter av bly, ett prov från Sverige och ett från EU.

syra ph HMF_40 HMF h2o enzym Bly

Tidigare i år kom larm om att griskött från södra Sverige innehöll kloramfenikol. Antibiotikan visade sig komma från halmen. Många biodlare använder halm i sina foderlådor. Finns det då någon risk att den kan hamna i honungen? Kloramfenikol är en liten molekyl som lätt skulle kunna diffunderar ut i fodret. Honungsringen fick en foderram från en biodlare som i många år använt plastpåsar med halm i sina foderlådor. Fodret analyserades och ingen kloramfenikol kunde detekteras.

Livsmedelsverket kontaktades för att höra deras syn på detta eventuella problem. De i sin tur hänvisade till SVA (Statens Veterinärmedicinska Anstalt) vilket är den institution som gjort analyserna på halmen. SVA ansåg att risken för att kloramfenikol skulle kunna hittas i honung med den metod vi använder för utfodring är minimal. Dels har man bara funnit förorenad halm i en begränsad sel av Sverige, dels är mängden halmen mycket liten. Grisarna äter ju halmen och kan därvid få i sig kemikalien medan bina bara äter sockerlösningen som legat i halm. Man var inte förvånad att vi inte hittade någon antibiotika i fodret. Tilläggas bör att vi bara tagit ett prov men trots det ansåg man inte på SVA att det förelåg någon risk.